LYCKA

Barnet:
I vecka 21 är kroppslängden omkring 20 cm (huvud/stjärt) och vikten i medeltal 420 g. Barnet kan suga på tummen eller fingrarna, kan knäppa händerna och kan skaka hand med sig själv. Han eller hon kan känna smaken av bittert och sött - om man sätter till ett bittert ämne till fostervattnet slutar fostret att svälja men om man sätter till ett sött ämne sväljer det fortare än i vanliga fall. Kan reagera på starkt ljus och ljud men också på behaglig musik.
Källa: www.growingpeople.se 

Imorron går jag in i vecka 21 och snart har jag nått den underbara vecka 23 där jag inbillar mig att Pyret ska överleva om h*n bestämmer sig för att komma ut. Men hur det än blir så blir det säkert bra. Det är ett vilt barn jag bär iaf som rör sig mycket när det väl är vaket. Underbart att känna rörelserna!

Puss

Ibland är ju drömmar intressanta saker och jag kan ofta fundera vad de grundar sig i?! i natt drömde jag att vi hade en liten bebis men den var superliten, som att den skulle vara född NU och jag brydde mig inte om den alls. Jonas var alldelens förtvivlad att jag inte engagerade mig i den men eftersom den var så liten och slö resonerade jag att det var bäst att inte fästa sig vid den. Jag visste inte ens om det var en pojke eller flicka. Man kan ju undra vad som grundar en sådan dröm....
-----------
Idag ska jag och Jonas åka och köpa takfärg, målartvätt, rollerset och golvpapp, nu ska här målas tak. jag har dock kommit på att det kan vara fiffigt att slipa klart innan vi måste sätta dit golvpappen eftersom det är lättare att dammsuga upp slipdamm från golvet än från pappen.
Jag kommer med bilder på framstegen snart, jag tror Jonas ska få stada undan lite saker som vi använt klart här uppe. Just nu känns det lite gruvsamt eftersom vi skulle behöva köra igång med rummet nere i källaren.

Puss

http://www.babyvarlden.se/Verktyg/Se-barnet-vaxa-i-magen1/

Barnet:
I vecka 20 är kroppslängden omkring 19 cm (huvud/stjärt) och vikten i medeltal 350 g. Fram till vecka 20 är alla barn ungefär lika stora, sedan ökar skillnaderna. Det växer ut lanugohår på huvudet. Lanugohår är små, tunna, bleka hår utan pigmentering eller med mycket sparsam pigmentering. Stråna är ofta bara någon millimeter långa. Öronen flyttar fram till sidorna av ansiktet. Spela gärna musik för barnet - gärna samma melodier. Både barn i magen och små barn älskar upprepningar, något som de känner igen. Nyfödda barn känner igen musik de hört under graviditeten. Till exempel kan barnet börja suga intensivare när just den melodin spelas.
Källa: www.growingpeople.se

Då har vi kommit så långt som halvvägs och det känns ofattbart att vi tagit oss såhär långt. Samtidigt känns det läskigt att det bara är halva tiden kvar.

Puss

Jag hörde precis ett jättebra sätt att uttrycka mina känlor kring denna graviditet:
"Expecting the worst, hoping for the best"
PRECIS så är det....

Livet känns lite tungt just nu och då menar jag inte rent känslomässigt utan fysiskt. Självklart har jag inte hunnit bli "tung" än men alla rörelser känns som att de utförs i sirap. Idag praktiserade jag ett dagpass och jag är dödligt trött när jag kommer hem. Så, nu har jag klagat klart!
Det är defenitivt fosterrörelser jag känns i alla fall och det är underbart.
Som jag skrev så firade jag ju det lyckade ultraljudet med att inhandla ett par mammabyxor och nu kämpar jag på med att vänja mig vid att ha på mig dem. Det är lite jobbigt eftersom jag inte är van att ha byxor som är skurna så lågt men det går bättre och bättre. Det känns också lite tungt eftersom jag ser MYCKET gravid ut i dem och det beror på att "fläsket" trycks ihop. Men det blir nog bra till slut!

Puss

Denna veckan har varit händelserik med en ny granne och något som jag tolkar som de första fosterrörelserna. Hur häftigt som helst men än känns det mest bara som gaser!

Barnet:
I vecka 19 är kroppslängden omkring 18 cm (huvud/stjärt) och vikten i medeltal 280 g. Barnets hud är ömtålig och täcks därför nu av fosterfett, vernix caseosa - det täcker hela huden, även över ögon och öron. Fosterfettet bildas från hudens talgkörtlar, är vitt till ljusgrått och mycket segt, salvliknande. Sugande rörelser och sväljningsrörelser förekommer från tolfte graviditetsveckan och framåt. Barnet sväljer fostervatten, vilket är en viktig del i balansen av mängden fostervatten. Barnets förmåga att kissa är också viktig för balansen av fostervattenmängden.

Puss

Idag var då den stora dagen och all oro och ängslan bara rann av mig som vatten av en gås. Allt såg bra ut och inga konstigheter, en stor tröst. Så nu är det officiellt = utlagt på Facebook.
Jag blev flyttad fram en dag och tiden för förlossning blev den 10/8.
Bilder:
Här är Pyret i profil, h*n ligger på mage.
Här ser vi en liten hand med tillhörande arm.
Inringad i denna bild är fotsulan.
Här har ni ju lite pyssel med att se de olika delarna.
Jag och Jonas är de lyckligaste just i dag och det hela firades med att jag köpte ett par mamma-byxor, leggings och linne.
Nu är det bara att vänta och se om det blir ett barn av detta! Men jag känner mig då otroligt mycket lugnare nu än jag gjort på många veckor.

Puss

....kan ju vara riktigt kul men jag har full förståelse för att förhållanden brister pga renoveringskonflikter. Idag hade jag och Jonas precis en sån men det verkar som att vi lyckades lösa det hela på ett vuxet sätt och just nu känns det bra. Problemet är att jag vill ha en ordentlig plan för det som ska göras, mycket beror det säkert på att jag känner mig lite osäker på hur vi ska göra vissa saker och vill gärna att det ska bli så bra det går!
just nu har vi bara minimalt med tapet kvar att riva innan vi kan konstatera att vi är klara. Ett litet bekymmer är elementet och hur vi ska göra det snyggt, men jag tror att planen vi har nu blir bra. Det är ju ett gammaldags element som sitter fast i väggen och tidigare renoverare har varit så amitiösa att de har tapetserat bakom det. Vi kommer nog lösa det så att vi sätter en skiva bakom det (eller det blir ju en tvådelad skiva) som är vitmålad och sedan en list i varje ände. Sedan kommer jag ju bygga ett "supersnyggt" (eller så...) elementskydd att sätta framför.
Just nu ser det inte så ljust ut med planen att få upp tapet till nästa helg, men vi kanske kan måla taket tills dess iaf!

Jag försökte förklara för mamma idag hur jag tänker om ultraljudet men det är inte lätt. Hon tyckte inte att jag skulle ta ut sorgerna i förskott men jag vill inte hoppas för mycket utifall att det inte är bra. Jag vill gärna tro att jag kan lindra smällen om jag laddar för att det ser illa ut..... men jag har säkert fel i det. Självklart hoppas jag ju så det gör ont i tummarna att allt ser bra ut men.....

Nu ska jag äta lite och sedan fortsätta riva tapet, men först bjuder jag på en underbar fondvägg som jag önskar mig till vårt fina rum:
Denna underbara tapet är 2,4 x 3 m och skulle passa bra med färger.
Eller denna där man kan bygga själv som man vill samt bakgrund till denna:


Puss

Barnet:
I vecka 18 är kroppslängden omkring 17 cm (huvud/stjärt) och vikten i medeltal 220 g. Barnet tränar nu mycket, viftar med armar och ben och kan slå kullerbyttor. Det tränar också andningsmusklerna genom att utföra andningsrörelser och "andas" ut och in fostervatten. Man vet att unga foster har en stor del så kallad djupsömn, liten del drömsömn (snabb ögonrörelse-sömn) samt liten del vakenhet. Dessa proportioner ändrar sig med graviditetslängd, fostrets mognad och tillväxt: äldre foster är vakna längre och sover ytligare.

Det känns just nu helt ofattbart att tiden går så fruktansvärt fort. Jag tycker att det bara var någon vecka sedan jag var på ultraljud i v 8 och fick se det lilla hjärtat picka på i en liten bönformad tingest. OM allt ser bra ut på måndag så är det bara att inse att jag och Jonas verkligen kommer att få ett litet barn och vi längtar båda mycket till den dagen.
Igår startade en ny serie på min favoritkanal, TLC, som handlar om en förlossningsläkare och på det programmet var det en nyfödd som fick andningsstopp och Jonas reaktion var : "Hoppas jag har glömt detta tills det är dags för oss, annars kommer jag inte kunna sova på flera månader!" Jag tror han kommer bli en bra pappa!

Puss

Jag hatar verkligen att ha en underliggande nervositet som bara ligger och gnager utan att egentligen ta sig uttryck på något vettigt sätt. Självklart är det ultraljudet jag är orolig för och jag har mycket delade känslor inför det. Samtidigt som allt kan se bra ut och vara underbart och precis som det ska så kan det lika gärna vara åt skogen och inte alls som det ska.
Men nu är det bara att jag lugnar ner mig och fokuserar på mig själv och det som är just nu...

Puss

Igår gjorde jag helt enkelt så att jag skippade ångmaskinen eftersom den läcker vatten som ett såll och golvet förvandlas till en sjö, istället använde jag en vanlig blomspruta. Detta sätt att blöta upp gammal tapet rekommenderas varmt eftersom det är lättare att ha kontroll över det man gör. Med ångmaskinen fungerar det bra om man har ett lager tapet som sitter ihop och inte har suttit sedan mitten på 60-talet. Just nu jobbar jag på den vägg där jag har rivit bort stor del av tapeten utan fukt vilket innebär att det sitter en hel massa smådelar kvar på väggen och det enda som händer när jag anväder ångmaskinen är att det blir "gröt" av det hela.

Angående det jag skrev i förra inlägget så hittade jag inget om att livmodern drar ihop sig vid ansträngning utan det enda jag kunde läsa mig till var att man vid sammandragningar skulle ta det lugnt och vila, inte jobba på.... men samtidigt ska man röra på sig så det är väl en tolkningsfråga. Jag frågade till och med mamma om det men hon hade inget minne av någon sådan känsla. Min teori är att det är ett försvar som livmodern har att den drar ihop sig för att skydda mot missfall eller för tidig förlossning.

Nu ser jag inte bara fram emot ultraljudet utan även min resa till Östersund i maj. Jag och Egon ska på utställningen på travet där och vi ska bo hos pappa som bor bara någon km från travet så det blir en perfekt morgonpromenad/nedvarvningspromenad.

Puss

Idag är det precis en vecka kvar till ultraljudet och jag längtar med en viss skräckblandad förtjusning. Jag försöker hålla verkligheten nära mig än där det faktiskt kan vara den dagen vi får veta att det inte är så bra som vi trott och att det inte har fungerat. Samtidigt känns det viktigt att tänka på det fina vi kan få se på skärmen. Sammanfattningsvis kan jag säga att det känns nervöst något alldelens förskräckligt.

Det här med renoveringar vet jag inte om det blir så mycket av idag. Har varit ut i skogen på en tur med Egon men nu sitter jag i soffan och glor....vet inte om jag kommer kunna uppbringa kraft att ta mig upp....

När jag var ute och gick upptäckte jag en lite läskig känsla. Där vi går upp i skogen hemifrån är det ganska brant uppför i 100-150 meter kanske och när jag gick uppför i, för mig, ett bra tempo blev livmodern alldelens spänd och hård. Måste gå in och läsa på om det är något sorts inbyggd skydd eller vad som kan hända.... återkommer med svar.

Puss

Just nu är det inte så mycket framsteg att tala om eftersom jobb, skola och livet kommer emellan. Men nu har vi åtminstone tapeter och tapetklister i vår ägo så vi kan vara nöjda med det. Väggdekorer som ska inhandlas ska nog inte beställas förrän i sommar när vi vet att det har tänkt komma ett barn till oss.
Imorgon går jag bara två timmar i skola och resten av tiden kommer nog spenderas till att spackla, riva tapet och pyssla i rummet. Vill att det ska vara klart nu så vi får börja inreda.

Puss

Barnet:
I vecka 17 är kroppslängden omkring 16 cm (huvud/stjärt) och vikten i medeltal 170 g. Barnet rynkar pannan och kan använda andra ansiktsmuskler. Öronen har flyttat från halsen till huvudet. Han eller hon kan öppna och sluta händerna och kan undersöka sig själv och sin begränsade miljö med handen. Bröstkorgen rör sig i perioder som vid andningsrörelser.

När jag läser dessa texter om hur Pyret bör utvecklas så säger jag alltid till Jonas att mäta upp hur långt de olika måtten är, gå och hämta något att mäta upp 16 cm med: det är ju JÄTTElångt!! och det är bara från huvud till stjärt. Det känns ju helt osannolikt att det ska vara något inom mig som är så stort.
Det syns inte något än när jag står upp, inte ens om jag tar av mig kläderna. Men om jag ligger på rygg så känns det tydligt vart livmodern går och att det är en mer massiv växt under allt annat som är där. Jag tror inte att det kommer synas på någon månad.
Idag var jag och Jonas på affären Bazar en sväng och tittade på deras rea, jag har ju sagt att jag inte ska handla något till Pyret men nog blev det en tröja och ett par byxor av märket NameIt. Inga kommentarer på den, fattar inte vad det blir för fel som gör att jag bara inte kan låta bli!

puss

Idag har jag varit in på skolan en liten sväng för att sedan åka till Domsjö och sedan hem och riva lite mer tapet. Nu känns det som att framstegen börjar synas. Imorgon ska jag köpa slippapper så jag kan slipa spacklet och sedan ska jag jobba som attan hela dagen så det behöver ju inte vara strålande sol. Är det vackert väder är det så svårt att motivera sig att jobba inomhus.

Gällande graviditeten känner jag att det inte skulle sitta fel med lite mer energi just nu så jag hinner få allt klart innan tiden tar slut. Jag vet hur det låter när andra kan tycka att det är så långt till augusti men det går fortare än man tror och jag har ju det jag gör snart, slut på glassardagarna. Nästa vecka börjar praktiken och sedan har jag fullt upp på dagarna 10 veckor framåt, sedan är det tre veckor som kanske blir lite lugnare men sedan är det ju sommarens jobb som börjar och förhoppningsvis blir jag ju bara tjockare för varje vecka.
Nu är det mindre än två veckor kvar till UL och jag kan inte längta mer till det. Känns skrämmande samtidigt som det ska bli underbart att se vad det är som plaskar runt där inne....om något?! Just nu känns det igen som att jag inte tar något för givet utan bara håller tummarna och hoppas allt jag kan!

Puss