LYCKA

Nu ska vi se om jag kan få till det här inlägget utan att det verkar som att jag är missnöjd eller otacksam över den situation jag befinner mig i. Jag saknar mitt jobb! Det känns som att jag inte var riktigt redo att lämna jobbet när jag gjorde och det kommer bli så kul att komma tillbaka. Men jag ska heller inte föringa hur underbart det är att vara hemma och mysa med prinsen, för att inte tala om allt jag får gjort här hemma då Joel är just så underbar och sover långa stunder åt gången.
Nästa vecka ska jag och Joel åka på BVC för att träffa dr. Maja för en läkarkontroll av världens finaste unge. Jag ser fram emot att se hur mkt prinsen gått upp i vikt och växt på längden, känns som att han blivit så stor.

Idag skulle jag ha varit på Recycling moms klädbytardag eller på stan med mamma, Karrå och Karin men eftersom min, tidigare nämnda underbara, prins bestämde sig för att inte vara fullt så underbar under morgonen med mycket kink och pir så hoppade vi över alla aktiviteter. Istället bäddade jag ner Joel i vagnen och tog en långpromenad med hundarna, under vilken han somnade, sedan packade jag ner honom i bilbarnstolen och åkte till Skärpe där vi gick på åkern med Joel i bärselen. Underbara prinsen sov sig genom alla överflyttningar samt en halvtimme efter att vi landat hemma.... jo, han är nog underbar ändå!

Helt ofattbart att det redan gått en månad, lilleman fyller en hel månad på fredag. Babygymmet är bästa stället när man är pigg och glad men Egon tycker det är lite orättvist att han inte får ligga där också!!

Här i huset händer det grejer på renoveringsfronten:
Matrummet
Före  Efter

Hallen
Före  Efter
Och jag ids inte försöka förklara hur vi ska göra i detta hörn eftersom han på bilden krävde fem identiska förklaringar för att förstå.
Mer bilder sen!

Nu känns det som att vardagen har återvänt till våra liv där jag och Joel kan skapa oss lite runtiner (så gott det går med en liten) om dagarna. Idag har Joel sovit mest hela eftermiddagen och jag har lyckats, med andan i halsen av rädsla att han ska vakna, tvättat taket i matrummet så nu är det redo för att målas och sedan ska det jäklar tapetseras. Nu kan vi inte skjuta mer på renoveringarna när jag faktiskt är hemma hela dagarna. Eftersom Joel är så snäll måste jag få lite gjort!
På torsdag är det dags att vägas och mätas igen så då är det upp till bevis om han fortsätter växa som han gjort till en början. Imorgon fyller Joel tre veckor men jag och Jonas är rörande överens om att det känns som det är mycket längre sen. Jag satt och tittade i förlossningsjournalen och funderade om det verkligen var JAG som var med om detta.... helt konstigt!
Nu vaknar lilleman och vill ha mat, bäst att ge honom det!

Blir inte så mkt tid över för att blogga men jag har ju inte glömt det iaf!
I måndags var vi på BVC för att väga och mäta vårt lilla underverk och det visade sig att jag har samma dundermat som mamma hade till mig när jag var liten. Han hade ökat nästan 400 gr i vikt på en vecka samt att han vuxit 3 cm sedan förlossningen. BVC-sköterskan var tvungen att fundera vad jag matade honom med egentligen.... bra mat tydligen! :D
I övrigt så trillar dagarna på med mycket mys och vardagspyssel. Joel är otroligt snäll och lättsam så vi ska inte klaga på något. Nätterna känner väl på lite men det har mer att göra med att jag är van att sova så hårt, han är inte ens kinkig då. Vaknar ungefär var tredje timme och vill äta, mysa och sedan somna om. Äntligen har jag läkt så pass att långpromenader med hundarna känns hanterbart och Joel älskar sin vagn så det blir mycket trevliga promenader vilket också lättar mitt samvete för hundarna som suttit på undantaget länge nog nu. På tal om de fyrbenta så är enda "bekymmret" vi har nu att Egon demolerar både blöjor och amningskupor, oanvända dock, men det blir nog mycket att städa samt att han gärna håller till på sängen....
Vi har haft mycket besök men de har spridit ut sig lite vilket är tacksamt, hade nog inte orkat med några täta besök. På facebook har jag blivit inbjuden i en grupp för mammor i Övik med smått under 2011 och jag ser verkligen fram emot att få träffa lite nytt folk som sitter i samma sits.
Bjuder på en liten bild på en 14 dagar gammal Joel

Otroligt hur fort energin återvänder efter en sån påfrestning som en graviditet och förlossning är på kroppen. Det slog mig idag när jag dammsugade golven efter snickarna som bytt våra fönster. I slutet av graviditeten hade jag varit helt knäckt av en sån aktivitet men nu åt vi bara lite lunch och sedan gick jag, Jonas och Joel ut på promenad med hundarna. Det var lite lurigt eftersom tröttheten och orkeslösheten kom smygande men nu är orken tillbaka med full kraft. Läkningen har kommit en bra bit också vilket gör att jag kan vara ute och promenera på ett annat sätt! SKÖNT!