LYCKA

Man måste ju roa sig med något för att få tiden att gå och jag har startat en vadslagning på när Pyret har tänkt komma. Hittills har jag fått allt från den 11:e till den 24:e augusti, ingen tror att jag kommer få tidigare än beräknat och de flesta som gissar tror på en tös. Tro vad jag ska hitta på som pris till den som vinner då?!

Annars sysselsätter jag mig med att riva tapet i matrummet och försöka få det klart så om det blir som min lilla syster menar, att jag får den 24:e så skulle ju det, för renoveringens skull, vara bra. Jag vet än inte vilka tapeter jag ska ha men gråa blir det i någon form.

Pyret blir mer och mer tydlig med att den har rutiner, eller vad man kan kalla det, när det sover och när det är vaken samt hur aktiv den är. På kvällarna är det en mycket vaken och alert bebis och då kan man rent av retas lite och få gensvar. Nu är det mycket funderingar kring vad det är för en lite filur som är där inne och stökar, längtar tills h*n kommer ut!

Just nu sitter jag ute i solstolen (trots molnigt väder) och bara njuter av att vara ledig. Hundarna springer på gården och vi mår alla gott, den enda som fattas är husse som jobbar halvt ihjäl sig idag då han började vid 8.00 imorse och slutar först vid 4 inatt. Men vi är stolta över honom, trots att det är lite dumt av honom att ta på sig så mycket jobb.

Annars väntar vi mest bara. Min lista på saker att göra under min lediga period är avverkad så när som på att riva tapeter i matrummet och få det klart inför tapetsering. Jag var bekymmrad över om jag verkligen skulle hinna och orka göra allt jag hade på listan men nu är det gjort och jag kan väl inte skryta med att jag jobbat ihjäl mig heller.

Jag har mer förvärkar nu, ofta på kvällarna, men känner mig fortfarande osäker på om det verkligen är förvärkar. Det är en stickande smärta i nedre delen av buken och inte allt likt mensvärk eller molande. Men jag har ju blivit försäkrad om att jag kommer förstå när förlossningen sätter igång så jag litar på det. Jag har ju nu bara dagar kvar trots att min mor verkar tro att jag inte kommer få än på fyra-fem veckor.....det hoppas jag verkligen inte. Men jag måste säga att jag trivs med att vara gravid, förutom att det är lite otympligt just nu så är det mysigt som attan.

Igår besökte jag arbetsförmedlingen och försäkringskassan för att försäkra mig om att mitt SGI är skyddat och håller sig på plats. Allt är i sin ordning och nu är det bara att planera ledigheten efter Pyrets ankomst.

Barnet:
I vecka 38 är medelkroppslängden  50 cm från hjässa till häl och barnets medelvikt är 3200 gr. Huvudets omkrets är 34,8 cm. Ditt barn är nu redo för ett liv utanför livmodern. Visste du att det är barnet själv som bestämmer när det ska komma ut, graviditetslängden finns programmerad i barnets arvsanlag. Lungorna är fyllda med vätska fram till födelseögonblicket då vätskan pressas ut för att ersättas med luft.

Nu har jag äntligen kommit mig för att se den filmen och jag måste säga att besvikelsen är större än jag hade önskat. Den var bra i det stora hela men jag anser att de hade kunnat göra den bättre med den handlingen, men den var likafullt gripande. Helt klart sevärd, om inte annat för att få upp ögonen för hur vissa barn lever, än idag. Delar av handlingen utspelar sig på 70-talet men vi ska ju inte inbilla oss att det inte är verkligehet för många barn även idag!

Jag hade lite svårt att hitta en bild som skildrar min tro, så jag får skriva om den istället. Jag tror på framtiden! Trots att den ibland inte ser så ljus ut varken på individnivå eller samhällsnivå så tror jag att det kan bli bättre. Men å andra sidan är det väl så att vi måste tro på framtiden, vad har vi annars att leva för. Med tanke på det som hänt i Norge under helgen och allt annat elände i världen så känns det ibland riktigt svårt att se hur världen blir bättre men då får jag fokusera på mitt eget och det faktum att mitt liv och de runt om mig har mycket att se fram emot. Jag tror på framtiden!!

Men fy vad jag har blivit slarvig med att skriva....men nu är jag här iaf!
Var till BM igår, fredag, och det gick bara bra. Blodtrycket och alla andra värden ligger bra, SF-måttet har planat ut, jag har bara gått upp 2 kg sedan inskrivningen. Pyrets hjärtljud låg runt 130 och tickade, antagligen sov h*n just då. Allt var i sin ordning. I övrigt har jag jobbat klart, blev tyvärr sjukskriven sista två dagarna eftersom jag både är förkyld samt att det uppstått en oroande, stickande smärta i höjd med blygdbenet....vet inte vad den beror på men den förvärras vid ansträngning så jag litar på att jag gjorde rätt val i att sjukskriva mig. Jag har sura uppstötningar och magkatarr omvartannat och ofta på kvällarna....lyllo mig! Men utöver det så mår jag ganska bra, Pyrets rörselser har börjat störa mer men det är fortfarande skönt när h*n sparkar och lever om eftersom det är det enda livstecken vi får. Just nu känns det bara som en nedräkning till förlossningen, en evig väntan. Jag åstadkommer inte så mkt här hemma men till veckan ska jag försöka kryssa av en sak från min "Att-göra-under-ledigheten"-lista som bla innehåller att torka ur kylskåpet, städa skafferiet och riva tapet. Jag har kallat in förstärkning under veckan som kommer i form av en mycket fin lillasyster som kommer hjälpa mig med tapeten....kanske vi kan få klart underarbetet innan Pyret kommer, om inte annat är det bra för mig att jobba och hålla igång.
Idag har det varit så varmt att jag inte hade kunnat göra något även om jag hade velat, ikväll har det regnat så jag hoppas på en lättare tillvaro imorron.

Barnet:
I vecka 37 är medelkroppslängden 49 cm från hjässa till häl och barnets medelvikt är 3000 gr. Huvudets omkrets är 34 cm.

Från och med den här veckan är inte ditt barn för tidigt född.

De mesta av lanugohåret är borta. Lungorna har mognat. Barnet sväljer fostervatten och kissar, vilket är en viktig del i balansen av mängden fostervatten.

Vid födelsen har ditt barn 300 ben i kroppen medan vuxna har 206, flera är ganska mjuka till en början. Vissa av benen växer samman i barndomen.

Nu har den verkliga nedräkningen börjat och jag har bara fem arbetspass kvar. Kommer bli så skönt att vara ledig och bara kunna fokusera på att förbereda mig på det som komma skall, nu är det ju inte ens en månad kvar innan det är dags. Mycket tankat snurrar kring förlossningen och livet efter den, inget kommer ju vara sig likt efter att vi kommer hem. Jag ser fram emot att få min kropp för mig själv och kunna sitta, ligga och röra mig som jag är van men kanske mest längtar jag tills kroppen känns lite lättare och jag orkar med mig själv. Just nu känns det som att jag jobbar, sover och gör det som absolut MÅSTE göras, inte ett dugg mer.
I veckan har Karrå och Leah varit här och det kändes lite konstigt att säga "hejdå" till dom och inse att jag kommer ha en bebis nästa gång vi träffas. Jag funderade på om jag skulle passa på att åka till Dorotea när jag är ledig men kom på att det kanske inte är så smart eftersom förlossningen kan dra igång där också....inget drömsenario direkt!
Ikväll önskar jag mig en lugn kväll med lagom patienter.... måste få vila lite!

Barnet:
I vecka 36 är medelkroppslängden 48 cm från hjässa till häl och barnets medelvikt är 2800 gr. Huvudets omkrets är 33.5 cm. Moderkakan börjar åldras. Alla inre organ är färdigbildade. Barnet gör sig färdigt att födas när som helst
Underhudsfettet tilltar snabbt i mängd, kinderna är runda och det skrynkliga utseendet är försvunnet.

Här är ett urval av saker som Pyret redan fått, det mesta är förstås alldelens för stort men den växer väl:

Bild 1+2 är en T-shirt som Jonas bara var tvungen att köpa till Pyret men den kanske passar nästa sommar, kan vara för stor då också!
Bild 3 är en tröja som Jonas köpte när han var på Wheels-träffen i Umeå, gullig!
Bild 4,5,6 är tröjor som vi hittade idag på Nätra och bara var tvungen att ha....
Bild 7 är en overall som mormor har köpt till Pyret och jag hoppas den passar i höst.
Bild 8 är en en mössa som jag bara blev kär i på Nätra, dock kostade den 100:- men den var ju bara underbar!
Bild 9 kastade jag in bara för att visa att Pyrets babynest äntligen är klart, nu ska jag bara sy kuddöverdrag till barnrummet samt en "gardin" till barnvagnen i samma tyg.

Inatt har jag inte sovit många timmar sammanhängande. Innan jag la mig igår hade jag magkatarren från helvetet och somnade inte förrän vid 2-tiden första gången och sedan vaknade jag med jämna mellanrum hela natten för att dricka och springa på toa. Vid 4 var jag upp och drack ett glas mjölk men det hade föga effekt. Jag har full förståelse när patienter kommer in på akuten i tron om att de har en hjärtinfarkt men det visar sig vara gastrit (magkatarr) för jag lovar, det känns säkert på samma sätt.

Nu börjar det verkligen kännas att det är trångt inne i magen och ibland kan jag fundera var Pyret pysslar med, kanske håller den på att göra sig mer plats eller så försöker den möblera om lite....kanske tycker att det börjar bli tråkigt att det ser likadant ut hela tiden. När jag lägger mig om kvällen så skuttar hela magen.
Jag sover fortfarande bra men har mer bekymmer med magkatarr och måste kliva upp för att kissa flera gånger per natt. Det är ju tur att jag inte har några problem att somna om!

Idag ska jag och Jonas åka på Nätramarknaden och se om vi hittar något kul!

Barnet:
I vecka 35 är medelkroppslängden 47 cm från hjässa till häl och barnets medelvikt är 2600 gr. Huvudets omkrets är 33 cm. De flesta barn ligger nu i rätt ställning inför födseln, med huvudet neråt. Navelsträngen är tjock som en tumme och cirka 50 centimeter lång.

Idag har jag och Jonas varit till MVC en sväng och kollat hur allt ser ut. På SF-måttet fortsätter jag följa översta kurvan men håller mig på den iaf. Pyrets hjärtljudsfrekvens landade på 152 slag/min och allt såg bra ut. Tydligen har h*n vänt sig med huvudet neråt men det är fortfarande rörligt, så är kan mycket hända.
Ikväll har jag jobbat kväll och verkligen gjort skäl för lön, så nu ska jag hoppa i säng och sova gott!

Äntligen har lugnet inför jobbet infunnit sig och jag har dagar när jag lämnar det sjuka huset och känner mig nöjd med min insats. Jag kan alltid utvecklas och har mängder att lära men jag vet vad jag kan och vissa saker kan jag bra! Det kännds bra!

Just nu är det mycket förlossningstankar som snurrar och jag känner mig spänd av förväntan att få träffa vårt lilla monster. Jag mår fortfarande otroligt bra och har inga som helst bekymmer att sova. Det enda som kan vara lite hårt är att äta samt att ligga på rygg eftersom det känns lite fullt i magen. Pyret lever rövare och det känns bra att vet att h*n mår bra!

Puss